Viggo laddar inför hungernöd


Igår kväll vid 9 tiden gick vi ut för att lägga ett spår till Valle,
Det blev inte 600 meter, men 500 kanske..
4 vinklar och två bloduppehåll på 10 meter.
I 10 timmar fick det ligga, och vi var aningen osäkra faktiskt.
Vi hade med en extra klöv ifall den andra skulle vara borta.
Men han gick så fint så.. Nästan lite för lätt om man vågar säga så.
Liggtiden var bra men vi ska öka på längden och blodupphållen.

Sen var det bara hem och käka frukost
för att sen gå ut och lägga Viggos spår.
600 meter,  2 vinklar, en banan, 2 bloduppehåll på 7 meter
och en liggtid på 5 timmar.

Efter vi lagt Viggos spår var vi ju i Kungälv
och när vi sedan kom hem blev det lite lunch, bytte kläder och sen var vi iväg.
Han var ivrig som vanligt, gick på två ben när han såg att jag tog fram selen
och linan. En sak har ändrats dock, något som båda hundarna nu mera gör.
Och det är att när vi nästan är framme vid spåret och ska ta på selen,
då sitter dom nu mera stilla, vilket dom hade väldigt svårt med tidigare.
Det var en kamp verkligen.. Men nu väntar dom snällt.
När jag ledde fram Viggo till spåret påminde mamma mig om att ta det lugnt
då svårighetsgraden ökat, det hade fått ligga längre och det hade regnat
samt att det redan var blött i backen..

Men det gick, det märktes att han redan var trött efter promenaden i Kungälv.
Första blodupphållet gick perfekt, och det andra lika så! Wiiiee!
Första vinkeln gick han förbi men stannde
och vände tillbaka och var sen rätt på igen.
Att han är så noga gör att han alltid hittar ifall han ringar, det gillar jag.
Andra vinkeln gick bättre och bananen lika så.

När han sen hade hittat klöven gjorde jag som vanligt,
tog loss klöven, tog av honom selen och sen fick han den..
Men, då gjorde han något som jag aldrig sett en hund göra i verkligheten!
Han började trampa runt vid sidan av stigen och jag trodde först att han skulle
liksom bädda lite så han kunde ligga och tugga på klöven, men icke!
Han började gräva! Haha! Han såg så rolig ut,
i full koncentration med klöven i munnen..
Han grävde och grävde och sen, plopp.. La han ner klöven i hålet.
När jag kopplade honom och lyfte upp klöven för att ge den till honom igen
förklarade jag för honom att vi har mat så det räcker, och kommer alltid ha det.
Ingen idee att gräva ner den..

Det var kul att se det i alla fall, knäpp hunden..
Riktigt nöjd med spårningen också, fördjävla nöjd faktiskt ;)

-Elin- Grävmaskinen Viggo
2011-07-26 @ 16:13:39 Viltspår


Kommentarer

Kommentera här!:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0